frivilligexil

Jag måste ju vara världshistoriens mest värdelösa bloggare. Glömmer jämt. Eller så tokuppdaterar jag en typ 4-5 dagar och sen försvinner jag i en vecka. Helt sämst. Det måste vara det att när man typ slutade skriva dagbok på helgon.net så glömde man av hela egotrippgrejen. Det är ju synd egentligen, för jag tycker att det är jävligt roligt att läsa mina egna dagböcker bakåt i tiden. Tänk så många misstag det finns att  rynka pannan åt.
Sen sist har jag varit full, ungefär. Jag och min kollega J har haft våra respektive bortresta så vi har haft en del kollektiva fyllor efter jobbet, klart värt. Å min sida är det lika roligt när Á är med, däremot, hans kvinna... är hemskt trevlig men väldigt kontrollerande. Är han t.ex. inte hemma från jobbet 15 min efter att han slutat kommer det arga telefonsamtalet. Väldigt svårt att förstå sådant. Sen gjorde Aida och jag en maraton på två dagar, längre sedan jag skrattat så mycket, men ack så dålig jag blev. Efter det var jag hemma i en vecka och gick upp i vikt efter all vätska jag förlorat. Nu bör jag vara tillbaka på normal nivå.

Och till sist... igår föddes mitt criatura! Satte mig under nålen efter ett års dividerande och uppskjutande och dåligt med tid etc. Aida är grym, jättelätt på handen och det gjorde inte alls ont. Lite som att bli klöst av en katt mest. Nu är Siouxsie och jag ett. :)