Jag blir irriterad
För att jag inte kan bädda in youtubeklipp! Ville lägga in ett gäng gamla reklamfilmer, men icke.
En sak till!
Är "moralisk kompass" det hetaste begrepp man kan svänga sig med just nu?
Fan vad irriterande i så fall. För det var inte så länge sedan jag tog upp det i min vokabulär. Skit också. Man är inte ung och het längre.
Fan vad irriterande i så fall. För det var inte så länge sedan jag tog upp det i min vokabulär. Skit också. Man är inte ung och het längre.
Relevansen av Blog Awards och annat skit
Den första frågan är givetvis; vem bryr sig egetligen om något som arrangeras av Veckorevyn? Men man har förstås knackat sig in på ett ganska smart område: VR bygger på teenybopperbloggers' hybris ytterligare och får en massa publicitet och ministrar som presenterar pris på köpet (och shit, jag reagerar ju också!). Omg!
Det är ju kul med flash och sånt, själv missar jag inte heller ett tillfälle att klä upp mig, men det som jag reagerat mest på när jag surfat runt är hur överjävligt tråkiga priser det verkar ha varit. Presentkort i fleratusenkronorsklassen på nagelvård? Kom igen. Tur att man inte har en blogg på de där nivåerna. För vad fan skulle jag göra med det där (sälja och köpa knark?)? Jag kan ju inte ens behålla nagellacket orepat i en dag.
Patrik Hamberg lade upp en spellista över en massa "bra" låtar 1999-2008 på dagensskiva. Initialt avfärdade jag att lyssna eftersom det 1) är beyond mitt eget deltagande 2)finns väldigt få saker som ger mig nostalgi eller speciellt stor lust att sätta mig och lyssna. Nu gjorde jag det ändå och det tog typ 10 låtar innan jag blev uttråkad. Fast en bra sak hittade jag - Kelis. Så nu lyssnar jag på Kaleidoscope istället. Också 10 år gammal, men jag gillar Kelis.
Det är ju kul med flash och sånt, själv missar jag inte heller ett tillfälle att klä upp mig, men det som jag reagerat mest på när jag surfat runt är hur överjävligt tråkiga priser det verkar ha varit. Presentkort i fleratusenkronorsklassen på nagelvård? Kom igen. Tur att man inte har en blogg på de där nivåerna. För vad fan skulle jag göra med det där (sälja och köpa knark?)? Jag kan ju inte ens behålla nagellacket orepat i en dag.
Patrik Hamberg lade upp en spellista över en massa "bra" låtar 1999-2008 på dagensskiva. Initialt avfärdade jag att lyssna eftersom det 1) är beyond mitt eget deltagande 2)finns väldigt få saker som ger mig nostalgi eller speciellt stor lust att sätta mig och lyssna. Nu gjorde jag det ändå och det tog typ 10 låtar innan jag blev uttråkad. Fast en bra sak hittade jag - Kelis. Så nu lyssnar jag på Kaleidoscope istället. Också 10 år gammal, men jag gillar Kelis.
Språkhitler går igen
Igår satt vi till kvart i tre på natten och jobbade med vår uppsatsopposition, sedan rättades den om imorse och så fick vi till slut iväg den. Herregud vilken dålig uppsats, det var otroligt svårt att inte bara såga den rakt igenom. Jag har ett lätt drag av språkfascism och får tunnelseende av stavfel och särskrivningar, så till den grad att jag inte klarar av att läsa texten. Jag förstår inte vad det står, för allt är så fel. Allt blir bara "jklml jkljkljklöfd ajk jkljklajjajv aaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa".
Någon gång igår när jag var som mest vrång (alltså när jag satt och grottade mig igenom den jävla uppsatsen) ringde mamma för att fråga hur jag mådde och så vidare. Hon fick en lång salva om hur skamligt det är att universitetsstudenter inte kan stava och studentboksförlagen lurar oss med böcker som har medföljande dvds och att universitetet som helhet var en bluff. Mamma utgick därför från att jag var ok (i det dagliga är jag väl det också, eftersom jag bott utomlands så länge, så påverkar min familj inte längre mitt vardagsliv på något konkret sätt, jag är van vid att inte träffa dem) och vi talade under en stund indignerat om dagens språkbruk, och sedan lade vi på.
Jag vet inte om jag tror mig vara någon språkekvilibrist, snarare slarvar jag ofta när jag skriver, och konstruerar meningar längre än kinesiska muren. Men jag kan stava och jag är kapabel att konstruera en korrekt mening. Är jag osäker kollar jag det. Basic shit, jag vet. Men det verkar inte vara det för alla. Jag blir tokig på, och extremt frustrerad av folk som studerar på högskola och inte klarar att skriva "konkurrens", för att ta ett exempel från just det här fallet.
De ska underkännas. En av mina gruppkamrater drog fram "men de är ju inte svenskar allihop, då kanske man kan förstå att det är svårare för dem att stava rätt". Det är bullshit. Jag valde att läsa på svensk högskola för att jag inte hade råd att översätta alla jävla dokument som behövdes för att jag skulle kunna söka in här i Granada. Men hade jag börjat här hade jag fått klara mig bäst jag kunnat, och på samma villkor som resten. Som europeisk student måste man göra ett språktest för att bekräfta sin nivå, men det är extremt grundläggande och har väldigt litet att göra med hur det är att plugga på universitet i ett främmande land. Om man vet med sig att man inte har full kontroll över språket bör man vara desto mer noggrann.
Ja, jag är rabiat.
Någon gång igår när jag var som mest vrång (alltså när jag satt och grottade mig igenom den jävla uppsatsen) ringde mamma för att fråga hur jag mådde och så vidare. Hon fick en lång salva om hur skamligt det är att universitetsstudenter inte kan stava och studentboksförlagen lurar oss med böcker som har medföljande dvds och att universitetet som helhet var en bluff. Mamma utgick därför från att jag var ok (i det dagliga är jag väl det också, eftersom jag bott utomlands så länge, så påverkar min familj inte längre mitt vardagsliv på något konkret sätt, jag är van vid att inte träffa dem) och vi talade under en stund indignerat om dagens språkbruk, och sedan lade vi på.
Jag vet inte om jag tror mig vara någon språkekvilibrist, snarare slarvar jag ofta när jag skriver, och konstruerar meningar längre än kinesiska muren. Men jag kan stava och jag är kapabel att konstruera en korrekt mening. Är jag osäker kollar jag det. Basic shit, jag vet. Men det verkar inte vara det för alla. Jag blir tokig på, och extremt frustrerad av folk som studerar på högskola och inte klarar att skriva "konkurrens", för att ta ett exempel från just det här fallet.
De ska underkännas. En av mina gruppkamrater drog fram "men de är ju inte svenskar allihop, då kanske man kan förstå att det är svårare för dem att stava rätt". Det är bullshit. Jag valde att läsa på svensk högskola för att jag inte hade råd att översätta alla jävla dokument som behövdes för att jag skulle kunna söka in här i Granada. Men hade jag börjat här hade jag fått klara mig bäst jag kunnat, och på samma villkor som resten. Som europeisk student måste man göra ett språktest för att bekräfta sin nivå, men det är extremt grundläggande och har väldigt litet att göra med hur det är att plugga på universitet i ett främmande land. Om man vet med sig att man inte har full kontroll över språket bör man vara desto mer noggrann.
Ja, jag är rabiat.
Lite trött på bloggsfären
Vad kul det skulle vara att hitta en riktigt "mitt i prick"-blogg. Lagom blandning text och bild. Inte bara dagens outfit, inte heller bara teoretiserande. Lite bildning och lite erfarenhet, men fortfarande kul. Förmodligen är allas vår Hanna Fridén närmast, åtminstone just nu. Problemet är kanske att jag inte vet vart jag ska leta. Folket på alla blogglistor är så mycket same ol, same ol. På senaste tiden har jag dock varit road av att läsa tonårsbloggar från Norrland (egentligen menar jag lite vad som helst som inte är bara "jag bor i sthlms innerstad och shit vad mkt märkeskläder jag har"), det är lite som att titta tillbaka på när man själv var yngre, utan att patronisera.
Nåja, det är väl på grund av just det här resonemanget alla startar egna bloggar, egentligen. Eller vill alla bli Kenza (som nog är min favorit av de "stora" unga bloggarna, mest sympatisk helt enkelt)?
Kanske är jag lite grinig för att min middag inte är klar än, och jag sitter och väntar med världens fetaste blodsockerfall. Idag hos Chez Martina; rödbetssoppa med ost och färska örter, samt nybakad bröd direkt från bageriet. Apropå bröd ska jag nog försöka mig på att göra (små)bröd i Ángels miniugn nån dag, om han tillåter det. Själv har man ju ingen ugn.
Nu ska jag surfa planlöst lite till, mat om 10 minuter...!
Nåja, det är väl på grund av just det här resonemanget alla startar egna bloggar, egentligen. Eller vill alla bli Kenza (som nog är min favorit av de "stora" unga bloggarna, mest sympatisk helt enkelt)?
Kanske är jag lite grinig för att min middag inte är klar än, och jag sitter och väntar med världens fetaste blodsockerfall. Idag hos Chez Martina; rödbetssoppa med ost och färska örter, samt nybakad bröd direkt från bageriet. Apropå bröd ska jag nog försöka mig på att göra (små)bröd i Ángels miniugn nån dag, om han tillåter det. Själv har man ju ingen ugn.
Nu ska jag surfa planlöst lite till, mat om 10 minuter...!
Kotler - 1, Ljung - 0
Idag började jag plugga igen efter ungefär tre års uppehåll. Tre år framöver ska jag begrava näsan i böcker. Igen. Distansprogram vid Blekinge Tekniska. Inledningsvis läser jag en grundkurs i företagsekonomi samt en introduktion till marknadsföring. Två kurser varav den första verkar skittråkig och den andra riktigt intressant. Fast det initiala intrycket beror givetvis mycket på de två huvudböckerna, den aptråkigt kanslisvenska Företag och marknad och lättsmälta, fint layoutade tegelstenen (1000 sidor, någon?) The Principles of Marketing. Jag som inte alls trodde att marketing var min grej är efter inledande kapitel riktigt sugen, vilket måste sägas vara extremt oväntat. Jag måste vara världens sämsta säljperson, eftersom jag bara blir arg på alla idioter som inte orkar läsa information/ta reda på de mest grundläggande innan de slänger sig på telefonen. Jag får mycket i den stilen i mitt jobb på språkreseagenturen, typ folk som ringer och säger "hej, jag vill åka på språkresa, vad kan du erbjuda mig?!?" och inte ens vet vilket språk de vill läsa, än mindre till vilket land de vill åka. Alternativt dårar som ställer som krav att deras yogalärare ska vara certifierad och att de måste kunna laga gröt (eftersom de brukar frysa in och ta med grötlådor till jobbet) i sin lägenhet. Härom dagen talade jag med en man i femtioårsåldern som ville läsa spanska, vi sitter och småpratar om grundläggande info då han mitt i allt häver ur sig "JAHA, OCH VARFÖR TYCKER DU ATT DU ÄR SÅ JÄVLA BRA DÅ?!?!". Jag blev helt överrumplad, för att inte tala om en aning stött. Folk är knasiga. Och då ska vi inte ens börja tala om barjobbet. Då kommer jag att hålla på tills nästa år.
