För gamla tiders skull, Inge
Nu när jag håller på med att sammanställa decenniets skivor (nej, varken Kanye West eller några jävla skägg som inte heter Junior Boys kommer att finnas med), insåg att jag under en period totalt objektifierade The (International) Noise Conspiracys basist Inge Johansson. Trots att han är jättekort och har lite drag av en kycklingman (från spanskans hombre pollo, dvs jättesmala ben och rund överkropp). Mitt ex, som är från Umeå, brukade kalla Inge för "lilla farbrorn", om jag minns rätt. Nu vill jag inte skapa något slags mönster här såhär pass tidigt, med små män med spretiga frisyrer, så nästa ligg-objekt borde bli Dungen. Synd bara att han är så himla ful. Jag vill dock påpeka att jag blivit äldre och vidgat mina vyer en aning sedan dess. Men en man med en bas är fortfarande ungefär samma sak som en kvinna bakom en bardisk. När jag tänker på det är det kanske basen jag har en fetisch för. Eller, nej.
Fotot har jag lånat från Rockfoto.
