frivilligexil

Natten till lördag hade vi en våldtäkt på jobbet. Den första såvitt jag vet (inte för att det egentligen spelar någon roll). En kille hade puffade in en lite för full tjej på toaletten, knuffade omkull henne och våldtog henne. Med flera hundra personer på andra sidan dörren. Själv såg jag varken tjejen eller killen, utöver ett vagt minne av att ha sett någon med samma klädsel som killen. Tjejen gick utan att säga något hem till sin sambo, som tog med henne tillbaka när vi stängde.

Vår dörrvakt känner killen till namn och utseende, och uppgav dem också till polisen (vilket jag applåderar högaktningsfullt eftersom han kommer att få en massa skit av resten av den senegalesiska communityn, där det finns många papperslösa varför man helst slipper poliskontakt, för det). Killen har mage att släntra förbi baren inatt igen, vi ringer polisen, som råkar ha en bil i närheten, och vild jakt startar, med polis, delar av vår personal och random förbipasserande. Killen lyckades dock gömma sig, och det kommer nog att bli mer än komplicerat att hitta den jäveln nu. Men jag hoppas på att de gör det, och sen kan nån få ta och skära kuken av aset.

Givetvis fanns, och finns säkert, tvivlare. "Alltså det är ju skumt att ingen märkte något". "Det är ju det sämsta möjliga stället att göra det på, med så mycket folk i närheten, varför ta risken?". Nej, det är inte skumt - hög musik, alkohol, folk som kommer och går. Nej, det är inte sämsta möjliga stället - alla ställen är sämsta möjliga. Rent statistiskt är överfallsvåldtäkter som bekant inte det allra vanligaste, men det betyder inte att de inte sker. Tjejen har, med stöd av sin sambo, varit hos läkare och fått skador dokumenterade. Inga obetydliga skador heller. Så rimligt tvivel finns det inget.

Jag hoppas bara att de får tag i äcklet. Och att tjejen, om hon vill ha det, får hjälp och kan ta sig förbi det och gå vidare. Framåt.